Immunförsvaret
Funktion:
Ett effektivt immunförsvar är essentiellt för våra kroppars överlevnad. Vår kropp skulle snabbt angripas av virus och bakterier, som skulle leda till allvarliga infektioner, om vi inte hade ett fungerande immunsystem. Immunförsvaret hjälper också kroppen att i ett tidigt stadie bekämpa cancersjukdomar. Om immunsystemet inte är tillräckligt effektivt och mår som det ska skulle kroppen ha mycket svårare att bekämpa cancern.
Yttre försvar:
Kroppens försvar består både av ett inre och ett yttre infektionsförsvar som samarbetar. Kroppens yttre försvar består av huden samt slemhinnor. Hudens försvar är svårgenomträngligt då huden är väldigt kompakt. Slemhinnorna bekämpar bakterier och virus kemiskt bland annat. Detta yttre försvaret består även av olika typer av sekret. Saliv, tårar, svett och magsaft är några exempel. Om kroppens hud och slemhinnor är starka och hela, har bakterier och virus väldigt svårt att tränga sig igenom kroppens yttre försvar. Ibland händer det att de ändå tar sig genom kroppens yttre försvar, vilket medför att de orsakar en infektion. Då har de tagit sig in till kroppen inre försvar.
Inre försvar:
Till kroppens inre försvar räknas de vita blodkropparna och en hel del andra celler. Deras uppgift är att angripa, förstöra och eliminera främmande ämnen i kroppen. För att immunförsvarets celler enklare ska kunna urskilja de främmande celler som ska bekämpas och de celler som de ska låta vara ifred, finns det något som kallas markörer. Dessa sitter på cellernas yta och kallas också för antigener. Dessa antigener visar om cellen är främmande eller om den hör till kroppen. Om immunförsvaret fungerar som det ska angriper kroppen endast de främmande cellerna. Vid vissa sjukdomstillstånd sker motsatsen.
Olika försvarsreaktioner:
De celler som tillhör det inre försvaret attackerar de okända organismerna på olika sätt. Det finns så kallade olika immunreaktioner.
Inflammation:
När huden eller en muskel, också kallad vävnad, blir angripen av en främmande organism och skadas, uppstår en inflammation. Inflammationen kan vara orsakad av flera olika faktorer, men vanligast är oftast att den uppkommer ur ett sår, virus som i sin tur är orsakad av bakterier, virus eller en överbelastning. Som ni förstår är en inflammation och en infektion inte samma sak. Inflammationen kan framkallas ur en infektion, men den kan också skapas av flera andra orsaker.
När en inflammation uppstår utsätts det sjuka området av svullnad, rodnad, smärta, värmeökning och nedsatt funktion. När vävnad skadas vidgas kapillärerna, alltså blodkärlen. Det är därför det drabbade området blir varmt och rött. Det som gör att det drabbade området blir svullet är på grund av att serum läcker ut i vävnaden. Svullnad orsakar i sin tur smärta vilket medför att man oftast sätter det drabbade området i stillhet samtidigt som funktionen blir nedsatt. Blodkärlens genomsläpplighet ökar så att de vita blodkropparna lättare ska kunna ta sig fram till skadan. Det är främst de neutrofila granulocyterna som arbetar då. Eftersom ämnen från ett skadat område skickar nervsignaler till hjärnans temperaturcentrum vid en kraftig inflammation, kan man få feber.
De vita blodkropparna samlas vid skadan genom att ämnen från den skadade vävnaden stimulerar de vita blodkropparna. De vita blodkropparna börjar genast att bekämpa de främmande bakterierna som orsakat inflammationen. Storätande celler som är bildade av monocyter samt neutrofila granulocyter "äter" upp den döda vävnaden.
Ibland kan man se att det uppstår en varbildning i ett infekterat sår och det är ett resultat av att immunförsvaret har gjort sitt arbete. Den gulgröna vätskan som kommer ut från såret består framför allt av döda bakterier, nedbruten vävnad och vita blodkroppar.
Antikroppar försvarar:
Antikropparna är ett annat typ av försvar som angriper de främmande organismerna. B-lymfocyter känner igen antigen som finns på mikroorganismer eller på cellens yta och de kan även binda vissa antigen. Isåfall måste antigenet passa exakt till lymfocyter, likt en nyckel i ett lås. Om det skulle vara så att antigenet passar ihop med lymfocyter, uppstår ett väldigt komplicerat förlopp. De andra vita blodkropparna varnas bland annat för den inkräktande organismen med antigenet på sin yta, B-lymfocyter omvandlas också till en plasmacell. Plasmaceller är specialiserade och kan bilda antikroppar som består av proteiner. Antikropparna bekämpar just det antigen som gjort att B-lymfocyterna gått till försvar. Antikropparna binder samman med antigenet som då förstörs och görs ofarlig.
Vid första tillfället som kroppen träffar på en antigen tar det ett tag innan antikropparna hunnit bilda tillräckligt många för att kunna oskadliggöra inkräktaren. Om det skulle vara så att samma inkräktare försöker attackera kroppen, finns det då kvar B-lymfocyter som kommer ihåg vad som tidigare hänt och kan på så sätt snabbare aktiveras. Dessa celler kallas för minnesceller och genom dessa celler kan man bli immun mot vissa sjukdomar som man tidigare haft, till exempel vattkoppor.
Det är just denna minnesfunktion hos B- och T-lymfocyter som används vid vaccinationer. Man blir vaccinerad med ett försvagat virus som inte ger infektion. Om man skulle bli smittad av ett riktigt virus igen, gör vaccinationen så att kroppen "kommer ihåg" så att den snabbt kan reagera och stoppa infektionen.
1. B-lymfocyterna har särskilda mottagare, så kallade receptorer, de känner igen antigenet som finns på bakteriens yta och binder dem till sig, som nyckeln i ett lås.
2. Sedan omvandlas B-lymfocyter till en plasmacell, samtidigt som den slår larm till andra vita blodkroppar för angriparna. Plasmaceller bildar antikroppar som binder till antigenet på bakterien, som i sin tur görs ofarlig.
Mördarceller:
T-lymfocyter kan också känna igen främmande antigen på andra cellers yta. När antigenet passar med T-lymfocyter aktiveras den och mördarceller bildas. Mördarcellernas uppgift är att de kan förstöra celler med antigen på ytan som aktiverade T-lymfocyten. De angriper främst de celler som har ett virus antingen på dess yta, främmande celler som har kommit in i kroppen via en transplantation eller cancerceller. Här bildas också minnesceller som snabbt kan aktiveras om det behövs.
Storätande celler:
Dessa celler kallas också för makrofager och liknar på ett sätt mördarcellerna då de kan förstöra andra celler och mikroorganismer. De kan dock inte skilja på olika antigen på samma sätt som lymfocyterna kan. En storätande cell bildas av den vita blodkroppen monocyt när de ger sig ut i vävnaderna. Det finns flera typer av storätande celler, men ett annat är de neutrofila granulocyterna.
Sjukdomar:
Primär immunbrist:
Vissa personer kan ha ett försvagat immunförsvar och de kan bero på olika sjukdomar. Primär immunbrist är en typ av sjukdom. Det har skett en defekt i immunsystemet som gör att kroppens antikroppar delvis eller helt uteblir. Om detta sker blir man mycket lättare mottaglig för bakteriella infektioner och har även svårt att motarbeta de infektioner som man drabbas av. De kan få långdragna infektioner och upprepade lunginflammationer. Personer som lider av denna sjukdom kan få immunglobulin som förbättrar deras styrka mot infektioner väsentligt.
Sekundär immunbrist:
Det kan finnas en underliggande orsak eller sjukdom som försämrar immunförsvaret. Det kan exempelvis vara en långvarig infektion som HIV. Andra sjukdomar som kan ge immunbrist är tumörsjukdomar som multipelt myelom och lymfatisk leukemi. Även sekundär immunbrist behandlas genom att tillföra antikroppar.
Autoimmun sjukdom:
Det finns också en immunsjukdom som innebär att det bildas antikroppar i blodet mot de celler som finns i den egna kroppen. Symptomen kommer från de organ som är drabbade av sjukdomen. Det finns läkemedel som kan ta bort symptomen genom att de dämpar immunsystemet. Några exempel på autoimmuna sjukdomar är Addisons sjukdom, Sjögrens syndrom och ledgångsreumatism.
Källor:
https://www.1177.se/Skane/Tema/Kroppen/Immunforsvaret/Blodet-och-immunforsvaret/?ar=True
https://www.octapharma.se/se/foer-vaardpersonal/vaara-laekemedel/sjukdomar-i-immunfoersvaret.html
https://www.1177.se/Skane/Stall-en-anonym-fraga/Fragor/Vad-betyder-autoimmun-sjukdom/
Skriv din text här ...