Andningsorganen

Aktiva organ/kroppsdelar

Vårt andningssystem består av våra två lungor och alla de gångar som förenar lungorna med omgivningen. Dessa är struphuvudet, luftstrupen, luftrören, lungorna och mellangärdet, dessa kallas de nedre luftvägarna. Dessutom använder vi olika delar precis när vi andas in, de kallas de övre luftvägarna. Dessa sitter lite högre upp och dess funktioner kommer jag komma tillbaka till senare.

Struphuvudet

Detta är den del av systemet som luften passerar först. Struphuvudet kan vi enkelt känna utanpå huden och är mest framträdande hos män. Där vibrerar stämbanden när luften passerar. Dess främsta uppgift är att hålla våran luftstrupe öppen för att vi ska kunna andas. Den måste också kunna stängas t.ex när vi sväljer för att skydda de nedre luftvägarna. Dess uppbyggnad är ett sköldbrosk, ett ringbrosk och två kannbrosk. Dessutom muskler, nerver, blodkärl och stämbanden. Broskdelarna kan röra sig med hjälp av musklerna och de hålls ihop genom ledband som också är placerade här. Själva struphuvudet hänger i en hinna som är gjort utav bindväv och denna fäster i vårt tungben. Det som gör att luftstrupen kan hållas öppen och stäng är något som kallas för struplocket. Detta gör bl.a att vi inte får ner mat i luftstrupen, något som är mycket viktigt. Detta lock täcker inte helt ingången som leder till struphuvudet, men det är tillräckligt rörligt för att kunna stänga ingången när det behövs.

Luftstrupen

Struphuvudet övergår sedan till luftstrupen som är en kanal med grova broskringar. När vi andas in transporteras luften genom luftstrupen för att till slut nå lungorna. Men innan den når lungorna som renas luften ytterligare i luftstrupen. Här finns en epitelvävnad där epitelceller finns som producerar slem. På detta epitel sitter sedan flimmerhår som liknar de i vår näsa. Dessa flimmerhår är i sin tur "täckta" av slem. Denna kanal är ungefär tio centimeter lång och dessa broskringar är formade som hästskor. De är staplade ovanpå varandra och sitter ihop med hjälp av bindväv och glatt muskulatur.

Luftstrupen med dess stora broskringar fortsätter nedåt och delar sig sedan i två delar. Där går höger huvudbronk till höger lunga och vänster huvudbronk till vänster lunga.

Bronker, bronkioler och alveoler

De två huvudbronkerna förgrenar sig i mindre delar i respektive lunga. De större delarna kallar vi bronker som sedan övergår i ännu mindre bronkioler. I slutet av varje förgrening sitter den minsta enheten som kallas alveol (lungblåsa). Bronkerna är störst av dessa tre och de innehåller brosk för att bibehålla formen på dessa kanaler. Bronkiolerna i sin tur består inte av brosk utan istället sitter de ihop med hjälp av bindväv och glatt muskulatur som reglerar öppning och stängning av dessa bronkioler. Längst ut sitter som sagt alveolerna och det är där gasutbytet sker vid andningen, något vi kommer återkomma i detalj senare. En vuxen människa har ungefär 700 miljoner alveoler. Dessa är omringade ett enskiktat plattepitel som består av tätt packade celler, lungkapillärer (syrefattigt blod) och blodkärl med mycket tunna väggar.

Lungorna

Våra två lungor hänger fritt i bröstkorgen och med matstrupen som separerar de.. Formen på lungorna är som en kon med spetsen uppåt och dess inre konsistens kan liknas vid en tvättsvamp. Varje lunga är uppdelade i lober, där den högra är uppdelad i tre stycken och den vänstra två stycken. Det är vävnaden inuti lungan som bestämmer indelningen av dessa lober. Inuti lungorna finns som jag tidigare nämnt bronker, bronkioler och alveoler. Dessa alveoler kallas också lungblåsor och de innehåller luft och det är här det viktiga gasutbytet mellan syre och koldioxid sker.

Händelseförlopp

Detta händelseförlopp börjar givetvis med en inandning, med antingen munnen eller näsan. Vid en inandning sänks diafragman och revbenen höjs. Vi andas oftare genom näsan än med munnen, men vid andning med munnen har vi möjlighet att ta in lite mer luft och bröstkorgens volym ökar då det är fler muskler som används. När vi är andfådda andas vi oftare med munnen.

Vid inandning med näsan passerar luften flimmerhår som sitter inuti näshålan. Dessa renar luften och värmer den också. Luften fortsätter sedan vidare genom svalget vidare till luftstrupen. Som vi tidigare beskrivit finns det ett struplock som öppnas och stängs vid behov. Vid en inandning så måste detta lock öppnas för att inandningsluften ska kunna fortsätta ner i luftstrupen. Luften passerar också struphuvudet och stämbanden som sitter där. När luften transporteras och virvlar runt i luftstrupen fastnar det dammpartiklar och annat smuts slemmet som finns i luftstrupen (förklaras under Luftstrupen). Med hjälp av flimmerhåren som sitter i luftstrupen transporteras detta slem med smutspartiklarna upp i svalget, för att sedan sväljas ner till magsäcken. Vi vill alltså inte ha dessa i våra lungor utan sväljer ner det istället.

Luften fortsätter ner och fördelas sedan mellan de två huvudbronkerna som går till varsin lunga. Sedan fördelas luften vidare till bronkioler och till sist alveoler (lungblåsor). Det är i dessa lungblåsor som gasutbytet mellan syre och koldioxid sker. Syret i vår inandningsluft letar sig in i dessa alveoler och dessa är som sagt täckta av tunna blodkärl. Eftersom att dessa blodkärl är så tunna, så kan syret passera dessa väggar och sedan tas upp av de röda blodkropparna i blodet. I dessa röda blodkroppar finner vi hemoglobinmolekyler som innehåller järn. Det är dessa som tar upp syret. Sedan transporteras blodet via hjärtat ut i kroppen.

Sjukdomar

Det finns tyvärr en del sjukdomar som påverkar vår andning. Lättare varianter som astma som i de flesta fall inte påverkar livet alltför mycket. Till svårare sjukdomar som KOL och tuberkolos som är mer komplexa. Nedan redovisas några av de vanligaste sjukdomarna, orsakerna till att de uppkommer och dess symptom.

Astma

Astma är en relativt vanlig sjukdom i Sverige och oftast utmärker sig denna sjukdom i ungdomen. Vid astmatiska besvär är luftrören inflammerade. Detta gör att den glatta muskulaturen drar ihop sig och luften får en mindre passage att passera igenom. Detta framkallar också mer slem än vanligt vilket i sin tur orsakar hosta. Att andas med astma kan i vissa fall liknas med att andas genom ett sugrör. Man brukar skilja astma genom att dela in sjukdomen i två undergrupper allergisk astma och icke- allergisk astma. Den första gruppen framkallas när du är överkänslig mot ett eller flera ämnen såsom pollen eller kvalster så kallade allergener. Kroppens antikroppar sätter då igång och ska bekämpa detta. Den andra gruppen framkallas ej vid överkänslighet av några ämnen utan denna kan orsakas av fysisk ansträngning eller tobaksrök.

Då astma inte kan botas, bara behandlas, så räknas det som en kronisk sjukdom. Symptom kan vara ett pipande eller väsande ljud när du andas och detta i samband med tung andning. Dessutom kan du känna dig mer hostig och känna att luftrören är mer slemmiga än innan.

KOL (Kronisk obstruktiv sjukdom)

KOL kan vid många fall blandas ihop med astma, men det finns vissa olikheter. KOL uppkommer oftast mycket långsammare än astma vilket gör att vissa lever med KOL utan att vara diagnostiserade. Liksom vid astma angrips luftvägarna och det blir mycket svårare att andas. Våra flimmerhår som jag tidigare berättat sitter i våra luftrör, förstörs oftast vid KOL vilket minskar förmågan att transportera slem uppåt mot svalget. Vid KOL förändras vävnaderna i lungblåsorna och de mindre luftvägarna vilket tillslut mynnar ut i att det bildas lungemfysem. Detta är hålrum som gör att gasutbytet mellan luft och blod slutar att fungera. Vid KOL blir du även tröttare snabbare vid ansträngning. Hosta är också mycket återkommande.

Den främsta orsaken till att någon drabbas av KOL är rökning, särskilt vid debut i tidig ålder, rökstopp är den mest effektiva behandlingen vid KOL. Trots detta finns det patienter som får diagnosen KOL utan att ha rökt i hela sitt liv. I dessa fall kan det ibland handla om ett lågt värde att ett ämne kallat alfa-1-antitrypsin. Även passiv rökning kan vara en orsak.

Sömnapné

Om du får korta upprepade andningsuppehåll på nätterna kan du ha drabbats av sömnapné. En natt kan bestå av flera hundra andningsuppehåll som medför små uppvakningar men också lägre halter av syre i blodet. Det kan alltså innebära stora hälsorisker. Vår andning regleras bl.a med reflexer och dessa kan ändras lite beroende på om vi är vakna eller om vi sover. Vid sömn slappnar vi av extra mycket vilket leder till att luftvägarna blir trängre än vanligt. Vi kan då börja snarka när vår övre luftväg inte är fri vilket kan bero på stora halsmandlar eller fettansamlingar. Vårt svalg kan också bli helt stängt vilket gör att vi får andningsuppehåll.

Sömnapné delas in i två olika undergrupper Central och obstruktiv. Under den första så har personen först mycket snabba andningsrörelser, dessa övergår seda i mindre och mindre andningsrörelser där till slut bröstkorgen inte rör på sig alls. En person med denna typ snarkar inte och detta kan framkallas på hög höjd och hos personer som lider av hjärtsvikt. Central sömnapné är ovanligare än obstruktiv och har därför i mindre skala svar på behandlingar och konsekvenser. Obstruktiv sömnapné känns ofta igen genom snarkningar. Denna persons andningsrörelser är mycket aktiva då personen försöker att hela tiden få luft men eftersom att de övre luftvägarna inte har en fri passage så krävs en stor ansträngning. Anledningen till varför passagen blir mycket trång kan vara varierande men bl.a för att musklerna i dessa områden slappnar av.

Konsekvenserna av sömnapné kan vara allt ifrån att personen nästa dag är lite tröttare, till att i det långa loppet få hälsoproblem. Anledningen är att vid varje andningsuppehåll så reagerar kroppen som att den utsätts för en stress. Det betyder att blodtrycket höjs, pulsen ökar och det sker också en minskning av syrehalten i blodet.

Källor

https://www.youtube.com/watch?v=hkzy3PNVSY4

https://anatomiskatlas.1177.se/

https://www.1177.se/Tema/Kroppen/Cirkulation-och-andning/Luftvagar-och-lungor/

https://sv.wikipedia.org/wiki/Struphuvud

https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjart-lungskolan/Lungorna/

https://www.youtube.com/watch?v=KDk2qo0atbY

https://www.1177.se/Vasternorrland/

Skriv din text här ...